Jag heter Emma och praktiserar hos Åsa den här veckan. Det här är mitt första blogginlägg så vi får se hur det går. Åsa satte rubriken "Praktikantens bekännelse" det låter rätt dramatiskt, undrar vad hon vill att jag ska bekänna?
Det känns väldigt bra att vara tillsammans med Åsa på praon. Vi delar ungefär samma intressen med gamla grejer och möbler, så det föll sig rätt naturligt. Åsa är en väldigt glad och trevlig tjej och jag har tur som har fått komma till en så bra praoplats! Det är skönt att slippa gå till skolan måste jag säga, men varför måste bussarna gå så tidigt? Jag är inte en morgonmänniska men pallrar mig upp ur sängen i tid på morgonen.
De här två, snart tre, dagarna som har gått har vi som sagt hunit med en hel del. Vi har varit på en loppisrunda, jag har sytt en snygg måno-väska och börjat med att renovera ett fönster. Tre av de sex fönsterrutorna blev brutalt utslagna med en hammare igår och ska såsmåningom bli ersatta av anslagstavlor, griffeltavlor och speglar. Det går ganska bra och jag får hjälp när jag behöver. Just nu håller vi på med att slipa och måla om staketet, jag måste erkänna att jag tycker att det behövs.Nu kommer Åsa in i köket och blir förskräckt över att jag inte sitter och lyssnar på P4, utan sitter och njuter av det undrabara klassiska brusandet ifrån kylskåpet. Radion står på för jämnan här, precis som den gör hemma hos mig, det är mysigt.
Nu har visst det här inlägget blivit ganska långt, hoppas att det har varit underhållande att läsa så att ni inte har somnat framför datorn. Det är inte så lätt som man kan tro att blogga, det beundrar jag Åsa. Det är alltid lika intressant att läsa vad hon har skrivit här på bloggen.
Nu ska jag sy på en mudd på N:s aptröja, hoppas det går bra. Fortsätt att läsa bloggen och ge Åsa den uppmärksamhet hon förtjänar! Heja Måno och Åsa!
/ Praktikanten Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar