Detta blir inget vanligt inlägg om väder, vind och nya tyger för det har varit en så konstig dag. Börjar med en underbar stund i solen hos en vän med en kopp kaffe och trevligt småprat. Vi bara satt och njöt och försökt ta tillvara på stunden, strunta i läckande toaletter och bord som borde slipas om.... Tack kära vän! Det är sådana stunder man lever för.
Senare får jag höra om en liten kille i min närhet som blir mobbad i skolan. Allt vänder och det känns som en avgrund öppnar sig. (Det är inte någon av mina killar)
Tänk då hur det är för honom och hans familj! Det måste väl vara en förälders värsta mardröm. O vad jag tänker på er! Önskar att jag kunde komma och ta bort allt ont och elakt...men det kank jag inte. Jag tänkter alltid så praktiskt i sådana situationer. Ja hur tar vi tag i detta. Jag kanske kan vara med honom i skolan varje dag och .... nej det var visst inte så hållbart...men om ngn cool kommer och hälsar på honom på skolan så de andra ser....Spelar någonting någon roll. Barn kan vara såååå elaka. Spelar det ngn roll att fröken vet, att man har anti mobbing program osv? Man måste ju tro det men det känns som att har dom bestämt sig så har dom. Jag ber om ett under, kan inte alla ni som vill göra det också? Vi boostar dom med kärlek och tror att det kan hända under!
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar